Att springa sitt första lopp är en av de häftigaste sakerna du kan göra som löpare. Men det finns en djungel av lopp där ute, och vilket du väljer spelar faktiskt roll för upplevelsen. Här är vad du behöver veta.

Alla lopp är inte likadana. Vi brukar dela in dem i tre kategorier, och vilken som passar dig beror på vad du vill ha ut av upplevelsen.

Föreningslopp är de små, lokala loppen som ofta arrangeras av en löparklubb. Det kan vara ett terränglopp i skogen med kanske 50 till 100 deltagare, kalvinknäppta nummerlapp och ingen DJ på startområdet. Det blir ofta ganska prestationsinriktat, med erfarna löpare i klubblinnen. Stämningen är mer tävling än fest. Fredrik sprang sitt allra första lopp på ett sådant, Helsingborgs terränglopp, och beskrev det som väldigt nervöst just för att det var så resultatfokuserat.

Stadslopp och turnélopp är den gyllene medelvägen. Lopp som Vårruset, Blodomloppet, Tjejmilen och liknande turnéer som besöker flera städer. De har en bra blandning av folk som vill springa snabbt och folk som bara vill vara med och ha kul. Det finns uppvärmning, DJ, picknickområde och en festlig stämning, men också startgrupper för den som vill pressa sig. Det är den typ av lopp vi oftast rekommenderar som första lopp.

Storlopp som Göteborgsvarvet, Stockholm Marathon eller Köpenhamns Marathon är enorma evenemang med tiotusentals deltagare. De är fantastiska upplevelser, men distansen (halvmaraton eller maraton) gör dem mindre lämpliga som första lopp. Spara dem tills du har några kortare lopp i benen.

5 km är den perfekta startdistansen. Den är tillräckligt lång för att kännas som ett riktigt lopp, men tillräckligt kort för att de flesta ska kunna njuta hela vägen. Även om det blir lite tungt mot slutet är det en överkomlig ansträngning som man tar sig igenom.

Simon sprang sitt första lopp på ett halvmaraton, broloppet mellan Helsingborg och Helsingör. Det funkade, men i efterhand hade han önskat att han börjat kortare. Skavet och tröttheten de sista kilometrarna var han inte förberedd på.

Vill du testa en lite längre distans finns ofta 10 km som alternativ på samma evenemang. Men börja gärna med femman, känn hur det är att springa lopp, och bygg därifrån.

Alla är nervösa inför lopp. Alla. Även de som sprungit tiotals lopp. Fredrik beskrev sin nervositet inför sitt allra första lopp som en helt annan typ av nervositet jämfört med lagsporten han var van vid. I löpning är du helt utelämnad, det är bara du som styr.

"Jag tyckte det kändes så konstigt att jag skulle tävla i löpning. Jag har spelat fotboll och så här, och känner liksom inför varje match så laddar man på ett visst sätt. Men det här var en annan typ av nervositet och jag var helt utelämnad."

— Fredrik, avsnitt 324

Det fina är att nervositeten släpper så fort du kommer igång. Fjärilarna i magen försvinner när benen börjar springa. Och på ett lopp med bra stämning, musik och publik hjälper omgivningen dig att hitta in i en bra känsla.

Kom till startområdet i god tid, gärna en timme innan. Det händer mycket som är värt att ta in: gemensam uppvärmning, musik, folk du kanske känner igen, och en allmän energi av att alla är där av samma anledning.

Du kommer behöva hämta din nummerlapp, hitta var du ska lämna dina grejer, fundera på vad du ska ha på dig. Det är en del av ritualen, och det är både härligt och lite stressigt. Försök njuta av processen istället för att stressa igenom den.

På de folkligare loppen finns ofta startgrupper baserade på förväntad sluttid, så du hamnar bland folk som springer i ungefär samma tempo som du. Det gör det lättare att hitta en bra rytm från start.

Vissa springer lopp för att pressa sig mot en tid. Andra springer för gemenskapen och upplevelsen. Det fina med de bra loppen är att de rymmer båda kategorierna. Du behöver inte bestämma dig i förväg, men det kan hjälpa att fundera på vad du vill ha ut av just det här loppet.

"Jag tror när man ser lopp så tänker vissa att man ska tävla och andra tänker kanske att det är en kul fest att vara med på. Och jag tycker Vårruset bryggar bägge de två kategorierna så jäkla bra."

— Simon, avsnitt 324

Oavsett vad du väljer: du har gjort en bedrift bara genom att ställa dig på startlinjen. Det ska du vara stolt över.

Ett annat sätt att tänka på loppval är att sortera efter syfte snarare än storlek. Grovt går lopp att dela in i tre kategorier: rena tidslopp, där du skiter i allt annat än att prestera en snabb tid, gärna på en platt bana med få deltagare så du slipper distraktioner. Tid och upplevelse, där du både vill prestera och ha en bra loppupplevelse, som att springa snabbt i New York eller på Lidingöloppet. Och rena upplevelselopp eller bucketlist-lopp, där tiden är sekundär, som traillopp, Ultravasan eller ett utländskt drömlopp.

Det är värt att mixa de här kategorierna över året och vara medveten om vilket syfte varje lopp fyller, så du inte förväntar dig fel saker av det.

Vill du göra ett rent tidsförsök längre fram är små, föreningsdrivna lopp ofta optimala. De kostar vanligtvis bara 50 till 200 kronor i anmälningsavgift, är kontrollmätta och officiella, men har få deltagare, kanske 20 till 50 personer, och minimal publik. Det skapar en miljö som liknar ett träningspass, där du kan fokusera helt på prestationen utan distraktioner, utan att behöva lägga stora pengar på resa och boende. Den här typen av lopp är ofta svåra att hitta och sprids mest inom föreningskretsar, men de erbjuder perfekta förutsättningar för att testa din kapacitet.

Vi pratade om att springa sitt första lopp och om Vårruset i podden:

Är du redo att testa ditt första lopp men osäker på hur du ska förbereda dig? Skriv Kontakta coach så hjälper vi dig komma igång.